Som en liten förklaring för förgående inlägg

Egentligen vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. Men helst av allt så vill jag bara lägga mig ner under mitt varma härliga duntäcke och inte vakna förrens jag har ett bra liv igen..
Jag vet inte men egentligen så var jag nog faktiskt lite mentalt förberedd på att allt skulle gå åt helvetet tillslut. Jag är för van med den utången av saker och ting. För det kom liksom inte som en chock direkt. Utan jag är mest förbannad på att dom lovade en sak och sedan fullständigt sket i det och gjorde något helt annat.

För vafan, är man lovad en anställning, det enda dom skulle göra är att prata med chefen på företaget om när jag skulle börja så skulle vi sen skriva kontrakt å hela skiten. Och så ringer jag och frågar om det händer något så säger tanten att platsen redan är tillsatt av en Hassim.. WTF?!?! Jag typ staka fram ett jaha. Hör något om att han har truckkort och att dom skulle höra av sig om dom hitta något annat jobb... Sen la jag på luren å ringde mamma som vart super arg och härjade runt på sitt arbete...

Men det känns lite sådär, dom drog verkligen undan mattan för mig... Jag var äntligen på den där mattan och kämpade mig upp för dom där jävla trapporna och så knuffar dom ner mig och plockar undan mattan. Vad ska jag göra nu då?