Känner mig riktigt taggad, trots höststormen utanför, att rida igång Kelda igen.

Har så mycket jag vill göra med damen och jag har så stora mål för oss. 

Just nu känns det som att jag kan plocka ut HUR mycket som helst ur henne. Hon har ännu inte visat några gränser.

 

Såklart kan jag ju inte få allt NU, men arbetet är ju igång. Och om några är hoppas jag att jag kan sitta och klämma ur det sista! Just nu är hon som en full tandkrämstub, de är bara klämma och hon levererar! 

Om några år hoppas jag att vi har kommit så långt att man nästan måste ta fram brödkaveln för att få ur de sista!

 

Just nu ska vi lägga mycket fokus på galopparbetet. Mycket fattningar, korta intervaller, försöka lära mig att rida henne, ge henne stöd och därefter be om en ärlig form!. 

 

I traven vill jag ha henne stabilare, vill att övergångarna ska sitta bättre än vad dom redan gör, ibland ger hon mig riktigt härliga igångsättningar där energin inte bara går framåt utan även uppåt. SÅ JÄVLA LÄCKERT så det finns inte! Dessa övergångar vill jag ha JÄMT och jag hoppas det blir så med mer styrka!.

 

Skritten behöver jag inte jobba med, bara underhålla. Hon är stadig, ilar aldrig, tappar aldrig takten osv. Utan bjuder härligt fram till handen, lätt att forma, böja och ställa. Som sagt, underhålla är det som behövs bara!

 

I tölten finns det lite att arbeta med, vill få till bättre övergångar. (såsom Bingó var), hon slår sig gärna ur formen i övergången och hittar tillbaka "halvvägs", här handlar det om styrkas styrka och styrka!. Övergångar och skrölt är svaret på frågan och vi ska traggla detta i vinter!

 

Jag ska även försöka arbeta med mer bommarna, träna styrka och elastisitet!.

Damen ska även få testa på att löshoppas!, så det måste jag få till i vinter (nu när jag snart har tillgång till ridhus!) och utöver den träningen ska vi fortsätta rida ut så mycket vi kan!. 

 

Jag har tur som har ett sånt härligt psyke hos henne, och det ska jag förvalta och använda mig av som redskap mot våran utveckling ihop.

 

Diskuterade just med Fia (länk till hennes blogg) om att jag snart kan kalla henne som RIDhäst, för nu snart anser jag att vi har klivit ifrån trappsteget "inridning", för mig är det riktigt stort. och jag anser att vi snart är mogna att gå ifrån det trappsteget. Nu känner jag att hon klarar av mer av vad en ridhäst gör.
Dvs så känner jag att jag kan snart ha samma förväntningar på henne, som jag hade på Bingó. 

Kelda vet vad som gäller, hon förstår vad jag menar och snart är grundstyrkan där. 

Och de ska bli riktigt kul att få lämna det steget bakom oss och kliva upp närmare målet som tävlingshäst :D

 

Min fina Kelda, tänk att de blev du. Ett LITET STO, hur fel man kan ha om sin drömhäst ;)

Det jag fick av det hela var iaf en ovanlig färg. Alltid något liksom!

 

Fast, jag fick också en väldig trevlig kamrat!, och en oslipad diamant!