Just nu knarkar jag övergångar. Verkligen.

Tror jag knappt rider ett helt varv runt 4kanten (förutom i galopp) utan att göra MINST 1övergång.

Kelda är väl egentligen inte en häst som behöver övergångar av den anledning av att hon inte lyssnar/är med mig.

Utan hon får övergångarna för att hitta styrka, bärighet och börja bygga muskler. De är alltid de första stegen i en igångsättning som är bäst. Sen flackar dom ut iom att styrkan inte finns där. 

Känns som att jag och Kelda har hittat nyckeln till en av våra låsta dörrar och hon finner mer och mer styrka ju mer övergångar vi gör! :D Vilket gör mig så glad, hon svarar så fint för den här typen av ridning!. 

Nu sitter alltid formen i övergång från skritt-trav eller tölt, ibland får jag ihop henne ordentligt så vi har formen i nedtagningarna, men ibland "slår hon sig ifrån" och tar upp formen något. Detta kommer med mer styrka också! Och de är så kul att känna skillnad från ridpass till ridpass! 

Just nu är vi inne i ett riktigt fint flyt och jag längtar till nästa gång jag får rida henne igen!. 

 

Så glad att Malin sa åt mig att provrida henne. Trots att Kelda var ett sto ;) haha, och efter Mökkur :D haha

Tänk, tur att man kan ändra sig! Läcker, det är hon iaf. Och kanske världens goaste tjej?