Going down memory lane

Det roliga med "bilddagboken" (eller Dayviews som de nu heter, men jag VÄGRAR att kalla den för det) är ju att man laddat upp så många bilder, speciellt ridbilder som jag syftar på.
Nackdelen är att man lätt fastnar i alla album där, speciellt nu när det finns en "minns du?" och så visar den 2bilder från samma datum fast från förgående år. Så lätt att råka klicka på den bilden och sen är man fast.
Alla minnen rasar över en, och det är som en kalldusch. Min vackra hästpojke är verkligen mitt allt.
Och det gör så ont i mig när jag vet att jag inte "bryr mig om honom" så som jag tidigare gjort.
Han är mitt hjärta, han är mitt allt. Men han är ändå inte den han en gång varit.
Att ramla över bilder från ridpass som varit helt otroliga, att läsa om alla motgångar och se bilder från skador och klinikbesök. Vi har gått igenom så otroligt mycket tillsammans. Och nu är det inte långt kvar tills vi firar 7år ihop.
 
Jag känner ju fortfarande i kroppen hur de är att rida Bingó, och när jag sitter på Kelda gör de ibland så ont i mig när "det inte känns likadant". Som idag, när vi tränade samling. Jag har gjort övningen med Bingó tidigare, han trampade under sig, bar upp sig och samlade ihop sig i form. Medans Kelda trampade under sig och lättade lite, men formlös. EN sån litenliten grejj kan få mig att känna "Det är inte Bingó" och hur ologiskt det än är, så känns de förjävligt. 
 
Jag saknar honom som ridhäst. Det gör jag verkligen. Kelda är så mycket mer än vad han någonsin kunde vara. Men Bingó och jag var ett oslagbart team. Vi visste alltid vad den andre tänkte, rörelserna blev så lätta när vi kunde läsa av varandra. Jag saknar det så enormt mycket!. 
Sen var han ju ingen gud, han hade ingen broms vissa dagar, han kunde tända på saker som inte fanns, han kunde stressa upp sig och bli okontaktbar och hade han en dålig dag var det bara att bita i det sura äpplet och "åka på hans våg". Han är den mest speciella häst jag suttit på, och gjorde aldrig något gratis. Men jävlar vad han gav tillbaka när man förtjänade det. ÄLSKADE häst <3
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: