Day by day

Helt enkelt. Bingó och jag tar de dag för dag, tårarna är slut sen länge.
Jag vet inte riktigt hur jag känner, men jag vet att jag kommer bryta ihop inom kort.
Detta är bland de jobbigaste jag har varit med om någonsin.
Men de blir förhoppningsvis bra tillslut, någongång i framtiden.

 Bingó fick iaf, fullproppad med smärtstillande, gå i "bodenfållan" i 30min med mattes vakande hökögon i nacken. Det firades med 3rullningar och 2små bocksprång (och jag skrek och han slutade).
Vi stod där, mitt i hagen och bara mös. Andades ihop och bara var.



Min fina karateponny!




<3




Helt ärligt,
ord kan verkligen inte beskriva vad jag känner just nu.

Minfinasteälskadebästasteunderbarastehästpojke



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: